Stakels Engelskor

Bland Stakels noter finns en mängd angloiser, eller engelskor. En del är kända låtar som verkar finnas i varenda notsamling men några sticker ut lite. Den här låten är skriven med G-durs förtecken fast har D som grund ton. Detta tillsammans med ett giss på markerad taktdel i första reprisen gör att melodin känns rätt exotisk och modal. Låg sjua, hög kvart: en modern folkmusikers dröm?! Jag skulle tro att det egentligen ska vara Ddurs förtecken på den här låten, vilket gör den lite mer alldaglig, men fortfarande rätt kul. Jag har spelat låten i några år och tillslut så har jag antagit någon form av mellanläge, ibland drar jag till med ett C i andra reprisen, men oftas blir det Ciss. Jag tycker att man brukar få spela den så fort om den ska vara dansbar så det hörs ju ändå knappt vilket det är. Lägger upp en not på hur jag brukar spela den idag och hur det ser ut i orginal noten, sen kan ju var och en göra som de vill.

Enångerpolskan

Johan Nordell komponerade den här låten till spelmanstävlingen i Hudiksvall 1910 där han vann första pris. Johan byggde fioler och komponerade en mängd låtar. Johans låtar är rätt typiska för sekelskiftes romantiska folkmusik stil, smäktande valser och rullstråkspolskor i B tonart. Han har fått åtminstone en låt arrangerad för piano och tryckt för försäljning (valsen Hägringar). När Bertil Westling, som tecknat upp den här låten, började lära sig fiol så gick han till Johan för att lära sig noter. Bertil säger att Johan nog var "mer musiker än spelman", med det menar han att Johan var kanske mer kunnig i musikteori och fiolteknik än de flesta andra spelmän i trakten. Trots att han tog lektioner för Johan så fick Bertil aldrig höra honom spela. Johan gav bara instruktioner och lät eleven spela på egen hand. Tyvärr blev Johan påkörd av en bil på 60-talet och han blev så vitt jag vet aldrig inspelad. Tack vare Bertil Westling och Kaj Berglund, som samlat ihop en mängd enångerslåtar så finns i allafall en del av Johans kompositioner bevarade till eftervärlden. En bild på Johan kan ses på sockenbilder.se.

Djupråpolskan

Nu har det varit tyst på bloggen ett tag, men mer låtar är på väg! I de kommande blogposterna är min plan att lyfta fram några mer okända låt kompositörer. Jag har nämnt Per Westberg ett par gånger tidigare på den här bloggen och kommer nog återkomma till honom flera gånger. Per var som sagt fiolspelman och komponerade även en del låtar. Få av hans bitar finns bevarade och så vitt jag vet är det bara en som har fått någon egentlig spridning. "Bas-Pelles Brudpolska" (eller Bröllopet i Larsbo som han själv döpte den till) har spelats in av den välkända gruppen Draupner och jag har träffat på några andra spelmän som tagit up den på repertoaren sedan dess. När jag satt och gick igenom en del av Pers efterlämnade noter under mellandagarna så stötte jag på en låt som fanns noterad tillsammans med Bas-pelle på ett lösblad bland noterna. Jag har sett den förr och konstaterat att det troligtvis är en av Pers kompositioner (man kan bland annat se att han testat olika versioner av melodin i uppteckningen), men den här gången fastnade jag lite extra för den. Det är mycket Eb-dur, och den är i en stil som är lite enklare än Halls och Östs kompositioner men säkert influerade av dom. Per har inte skirvit något namn på den så för att försöka få tag på ett namn spelad jag upp den för Per's son Arvid. Arvid tyckte sig känna igen den men inte visste om någonsin hade haft nåt namn. Arvid har dock vid flera gånger nämnt en låt som Per kallat för "Djupråbäckens brus". en låt som aldrig blev nedtecknad. Då jag tycker att det är en låt som borde få ett namn så har jag har tagit mig friheten att kalla den Djupråpolskan. Per uppkallade flera låtar efter Djuprå i Enånger där han bodde i många år, så namnet borde vara lämpligt. För att sammanfatta: dagens låt är (tills motsatsen bevisats), Djupråpolskan komponerad av Per Westberg.