Fler engelskor

Inspirerad av Svens funderingar om engelskor lägger jag upp ytterligare några angloiser från Stakels notbok. Nummer 7 och 9 känns lite bekanta, jag föreställer mig att man mycket väl kan hitta dom i till exempel svenska låtar Skåne. Angloise nummer 1 är min personliga favorit av de tre. En skön fanfarartad första del med en liten mollsväng som andra repris, enkelt men bra! Jag har anpassat noterna på samma sätt som med angloisen jag la upp tidigare (dvs. "halverat" notvärdena). Jag vet inte om det finns någon forskning på utbredningen av engelska melodier i Sverige. Åtminstone jag har svårt att acceptera den ofta hörda förklaringen att det var sjömän på västkusten som plockade upp låtar i england (eller engelska sjömän på visit i sverige som lämnade låtar efter sig). Även om det säkert kan ha dykt upp en och annan låt den vägen så känns det otroligt att alla de låtar som finns spridda över sverige skulle ha kommit den vägen. Om det är någon som är mer insatt i ämnet får de gärna höra av sig!

Stakels Engelskor

Bland Stakels noter finns en mängd angloiser, eller engelskor. En del är kända låtar som verkar finnas i varenda notsamling men några sticker ut lite. Den här låten är skriven med G-durs förtecken fast har D som grund ton. Detta tillsammans med ett giss på markerad taktdel i första reprisen gör att melodin känns rätt exotisk och modal. Låg sjua, hög kvart: en modern folkmusikers dröm?! Jag skulle tro att det egentligen ska vara Ddurs förtecken på den här låten, vilket gör den lite mer alldaglig, men fortfarande rätt kul. Jag har spelat låten i några år och tillslut så har jag antagit någon form av mellanläge, ibland drar jag till med ett C i andra reprisen, men oftas blir det Ciss. Jag tycker att man brukar få spela den så fort om den ska vara dansbar så det hörs ju ändå knappt vilket det är. Lägger upp en not på hur jag brukar spela den idag och hur det ser ut i orginal noten, sen kan ju var och en göra som de vill.