När jag träffade smeden och sångaren Arvid Westberg för första gången 2002 så trallade han den här valsen för mig. Jag tyckte den var svår att få någon ordning på men Arvid var väldigt angelägen om att jag skulle lära mig den. För många år sedan gjorde han ett eget försök att teckna ner valsen men blev aldrig helt nöjd. Efter några år med sporadiskt experimenterade så har jag till slut fått till en version som både Arvid, och jag är nöjda med. Den här versionen baseras på min inspelning av Arvid, hans egen uppteckning och en inspelning från mitten av 1970 talet av Rolf Westerlund där Arvid också trallar valsen. Arvids pappa lärde sig låten av spelmannen Lars Johan Burman. Lars Johan var född i mitten av 1800 talet och dog i slutet av 1930 talet. Enligt Fredik Winblad von Walter var han den sista spelmannen i trakten som kunde hela den gamla bröllopsordningen, dvs. alla matlåtar, bröllopsdanser och marcher som skulle spelas i en viss ordning under bröllopet. Enligt Arvid skulle Lars Johan ha låten efter sin farfar och han brukade använda den för att få fart på dansarna igen när de började krokna framåt nattkröken. En variant av låten, i A-dur, finns också bland Jonssons noter där den lämpligt nog kallas 'Sprittande glädje' (se not). Andra reprisen återfinns också i flera polskor från gränstrakterna mellan Sverige och Norge, bland annat efter Spak Erik i Särna.
No comments:
Post a Comment