Bland Stakels noter finns en mängd angloiser, eller engelskor. En del är kända låtar som verkar finnas i varenda notsamling men några sticker ut lite. Den här låten är skriven med G-durs förtecken fast har D som grund ton. Detta tillsammans med ett giss på markerad taktdel i första reprisen gör att melodin känns rätt exotisk och modal. Låg sjua, hög kvart: en modern folkmusikers dröm?! Jag skulle tro att det egentligen ska vara Ddurs förtecken på den här låten, vilket gör den lite mer alldaglig, men fortfarande rätt kul. Jag har spelat låten i några år och tillslut så har jag antagit någon form av mellanläge, ibland drar jag till med ett C i andra reprisen, men oftas blir det Ciss. Jag tycker att man brukar få spela den så fort om den ska vara dansbar så det hörs ju ändå knappt vilket det är. Lägger upp en not på hur jag brukar spela den idag och hur det ser ut i orginal noten, sen kan ju var och en göra som de vill.
finns det fler notböcker med engelskor/angloiser där uppifrån? och hur är det med kadriljer? och dansbeskrivningar?
ReplyDeletejag visste inte att engelskemelodier fanns även där uppe.
/Sven Midgren
Jag tror nog att förekomsten av anglaiser/engelskor i en notsamling ofta har mer med tidsepok än geografi att göra. I många notsamlingar, kanske speciellt sådana med högreståndsanknytning, från första hälften av 1800talet hittar man de här låtarna, oavsett var du är i sverige. Sen verkar det ju som om de har fått starkare fäste i vissa områden. Jag är lite skeptisk till att förekomsten av engelskor i västra och södra sverige enbart har att göra med närheten till England. Delåtar som beskrivs som angloiser i just Stakels noter verkar vara av två typer. Dels typen ovan som ser ut mer som skånska långdansmelodier i tvåtakt och de som är mer som tex. "Soldiers Joy" eller reelmelodier. Det finns även en hel del kadrilj melodier, men de verkar vara senare än angloiserna. Jag har hört ett par äldre personer som nämnt att kadrilj dansats här uppe men de hade hört det berättas av äldre släktingar. Arvid Westberg berättade att hans pappa spelade en låt han kallade quadrilen men som de dansade hyfs (polka) till. När det gäller dansbeskrivningar i Hälsingland, vet jag att det finns nån rekonstruktion från Ljusdalstrakten. Ska lägga upp några mer exempel på Kadriljer och Engelskor vad det lider, har varit lite mycket polskor nu...
ReplyDelete